Blogg

Microsoft Teams – 5 år senare

Det har gått ganska precis ett halvt decennium sedan Microsoft lanserade Microsoft Teams för allmänheten. Och de senaste åren har utvecklingen gått med hisnande fart. Konsekvenserna med distansarbete från Covid-19-pandemin är en bidragande faktor till att mötes- och samarbetsplattformar behövde nyttjas i mycket större utsträckning än innan. Det gjorde att plattformar för videokommunikation, exempelvis Zoom, Teams, Cisco Webex och Google Meet, fick markanta uppsving. Även meddelande- och chattplattformar, som Slack, Workplace och Discord, såg stor ökning i antalet användare. Men resan för Microsofts plattform Teams började några år innan pandemin.

Innan 2020 så hade Teams en stadig utveckling, men inte med lika brant uppåtkurva. Intressant nog så spekulerades det att Microsoft övervägde att köpa upp konkurrenten Slack innan Teams hade lanserats. Det blev dock inte så eftersom Skype for Business då ansågs vara ett viktigare fokus. Det skapar ju ändå ett spännande tankeexperiment nu när Teams är så pass etablerat; hur hade utvecklingen sett ut om Microsoft hade köpt Slack?

Hur Teams-resan började

I november 2016 så rullades samarbetsapplikationen Microsoft Teams ut i ett begränsat förhandsvisningsläge för vissa grupper av Office 365-användare. Funktionskapaciteten var då inte av så imponerande slag, utan bestod till stor del av chattfunktionalitet och bristfälliga videosamtal. Utseendemässigt så delar däremot applikationen än i dag en hel del med hur det såg för fem år senare, men mycket har hänt under huven.

Microsoft Teams lanserades som en del av alla Office 365-prenumerationer den 14 mars 2017. Då hade bland annat samtalsfunktionalitet och flikar implementerats – delar som i dag är självklara. För att få användare att prova Teams så aktiverades Microsoft Teams automatiskt för alla tillämpliga licenstyper. Det är stor skillnad från mars 2022, då det finns en helt egen licens för Microsoft Teams. Det, om något, visar på resan som Teams haft.

Explosionen av användare

Den exakta användningen av Teams-användare är svår att följa, men från lanseringen när Teams slogs på för alla användare av det dåvarande Office 365 (numera Microsoft 365) rapporterades upp till 85 miljoner användare, eller 50 000 organisationer. Den siffran steg till 120 miljoner användare till i slutet av 2017. Att skilja Teams-användning från Office 365-användning är svårt på grund av den automatiska aktiveringen. Siffror för bara Teams släpptes inte förrän senare.

När Teams fyllde ett år under 2018 hade antalet aktiva 365-organisationer ökat fyrdubblat, till 200 000. Förutom det finns inte mycket information om antalet användare för Teams. Men ännu ett år senare, 2019, så rapporterade Microsoft i juli att antalet dagliga användare av Teams nått 13 miljoner. Något som kan betraktas vara lugnet före stormen.

I november hade siffran stigit till 20 miljoner, alldeles innan Covid-19 brutit ut. Och i mars 2020 hade antalet hoppat till 44 miljoner användare, där tolv miljoner kom under bara en vecka. Den misstänka pandemieffekten fortsatte synas i april då antalet nått hela 75 miljoner dagliga användare. I oktober 2020 var det 115 miljoner dagliga användare i Teams. Under våren 2021, ett år efter pandemins start, var ökningen fortfarande stadig med 145 miljoner. Det var alltså en flerfaldig ökning av antalet användare bara sedan det föregående året.

Tillsammans med 145 miljoner dagliga användare så släppte Microsoft i mitten av 2021 att siffrorna för antalet användare per månad var hela 250 miljoner. I december hade det antalet ökat till 270 miljoner. I mars 2022, fem år efter lanseringen 2017, ligger den siffran stadig. Från vad som kan spekuleras vara en bit över 20 miljoner månatliga användare under våren 2020 till det dryga tiodubbla cirka två år senare.

Med fokus på konkurrenterna

Under Microsofts enorma framväxt så har förstås även Zoom fått stor uppmärksamhet. De tre spelarna för organisationssamarbete under Covid-19-pandemin var antagligen i huvudsak Microsoft Teams, Zoom samt Slack. Avsaknaden av mötesfunktionalitet hindrade dock Slack från att ta fart på samma sätt som fenomenen Zoom och Teams. Zoom och Slack var däremot ofta en nära anknuten duo – meddelandemöjligheterna med Slack och mötesfunktionen i Zoom.

Den plattform som nog lämnat störst avtryck i dagligt tal är Zoom. Till exempel så är att ”zooma” ett någorlunda vedertaget verb för videosamtal, vilket antagligen tagit över efter det tidigare vanligt förekommande synonyma uttrycket ”skajpa”. Dessutom är Zoom en av de mest populära lösningarna, och att höras över video kan till viss del fortfarande sägas ske över Zoom – även om det inte är plattformen som de facto används.

Zoom under pandemin

Zoom rapporterade 10 miljoner dagliga användare i slutet på 2019. Inga säkra siffror finns för hur mycket det ökade under pandemins start, men i mars så rapporterade Zoom över 200 miljoner mötesdeltagare. Ordet mötesdeltagare var en ändring efter att Zoom först uppgett 200 miljoner användare. Men det som åsyftades var alltså mötesdeltagare, så varje deltagare i varje möte räknades en gång.

Icke desto mindre så har populariteten och användningen av även Zoom ökat näst intill ofattbart mycket. Det blir tydligt av att se till antalet samtalsminuter innan och under pandemin. I januari 2020 var den totala mängden mötesminuter runt 84 miljoner minuter. I april hade mängden stigit till den absurda mängden 216 miljarder minuter. För att åskådliggöra, jämför antalet nollor: 84 000 000 mot 216 000 000 000.

Plattformarnas kamp om användarna

Utvecklingen för Teams kontra Zoom är svårt att utvärdera eftersom exakt motsvarande mätvärden inte verkar ha publicerats. En gissning är dock att Zoom fick fler användare och blev det mest vedertagna. Delvis till följd av att Zoom var lätt för privatpersoner, utbildare och organisationer att använda.

Teams, å andra sidan, var mer riktade mot 365- och enterprise-kunder. Och vid organisationer som hade Microsoft-prenumerationer så var Teams antagligen den självklara lösningen att använda. Men Microsofts utmaning låg i att dels etablera Teams som en självklar lösning för enterprise-bolag, men också att bredda sig bortom de större företagskunderna. Under 2022 syns att Microsoft lyckats med både och, men striden med konkurrenter har inte varit alldeles enkel.

Och för Slack? Där kunde inte samma utveckling skönjas. Under 2019 gick Slack ut och blev ett börsbolag, då värderat till närmare 20 miljarder amerikanska dollar. Och i januari 2021 så köpte techjätten Salesforce upp Slack för 27 miljarder dollar.

Teams då och nu

Skärmbilder av Teams från tiden av lansering skulle kunna misstas för dagens Teams eftersom utseendet och gränssnittet är mer eller mindre samma efter fem år som när applikationen lanserades. Men det är en del som hänt bakom det som syns.

Kommunikationen

Framför allt för samtalstjänsterna så har det hänt mycket från Microsofts sida. I stora drag har lösningarna gått via 2007 års applikation som hette Office Communicator, vilken kom att byta namn till Microsoft Lync under 2010. Lync bytte i sin tur namn under 2015 till Skype for Business, och integrerades med videosamtalsteknologin från Skype – vilka Microsoft köpt upp år 2011. Det var först under 2015 som en molnversion av samtalsteknologin kom att erbjudas av Microsoft, då som del av Office 365-utbudet.

Steget till molnet

Hösten 2017 tillkännagav Microsoft att Microsoft Teams skulle ta över efter Skype for Business Online. En av de största skillnaderna som den övergången innebar var att samtals- och kommunikationsteknologin i huvudsak skulle vila i molnet – inte på en organisations lokala servrar. Skiftet till Microsoft Teams pågick ända fram till mitten av 2021 och i dagsläget så är Microsoft Teams den primära samarbets- och kommunikationslösningen som erbjuds.

Intern kommunikation kan i dag nästan helt ske via Teams. Det har spekulerats om den typen av direktkommunikation kommer att ersätta e-post, men det är inte sannolikt. En stark anledning till det är att Teams som kommunikationsplattform i huvudsak riktas inåt. Att använda Teams för att optimera den interna kommunikationen kan dock vara mycket effektivt, och till stor del ersätta e-post. Extern kommunikation kommer dock troligtvis vara beroende av mejl under lång tid framåt.

Med det sagt så har Microsoft Teams nu stöd för att bjuda in externa personer till Teams-team. Det innebär att konsulter eller partnerorganisationer med lätthet direkt kan få tillgång till både de relevanta filerna och den tidigare kommunikationen som berör projektet eller avdelningen. Eventuella risker finns i att det kan göra gränsen mer otydlig mellan utom och inom organisationen, men så länge it-avdelningen sätter upp tydliga policyer så minskar risken för dataläckor. Se vår artikel om dataklassificering här.

Teams även för privatpersoner?

Den väldiga ökningen i popularitet för videosamtal som framför allt blivit tydlig genom Zoom har också visat trender för konkurrerande kommunikationsapplikationer. Exempelvis WhatsApp, Facebook Messenger, Telegram och Signal har inte bland privatpersoner kunnat besvara efterfrågan att ha (grupp)videosamtal.

Microsoft är förstås medvetna om den trenden, och det är antagligen grunden till att Microsoft Teams för privatpersoner lanserades i maj 2021. Det är en gratisversion av Teams som möjliggör gruppvideosamtal för upp till 100 personer i 60 minuter, eller 24 timmars samtal mellan två personer. För de som använder Teams under arbetstid så finns nu alltså även möjlighet att använda samma plattform för att ringa eller kommunicera med privata kontakter. Är det en bra sak? Det är upp till användarna att avgöra.

En smidig funktion med möjligheten att kunna kommunicera med externa är dock att det gör livet enklare för alla som hanterar flera tenanter. Då kan en person kontakta kollegor vid en annan organisation utan att logga ut från tenanten, och därmed göra kontakten enklare mellan organisationer. Det gäller förstås också administratörer som hanterar it-miljöer, att inte nödvändigtvis behöva ha en webbläsarflik per tenant. Vissa begränsningar finns gällande bifogade filer och samtal, men flexibiliteten är varmt välkommen.

Magnus Roos

Magnus är marknadsförare och content writer på EdgeGuide. Har du frågor eller kommentarer om något du läst? Skicka gärna ett mejl eller kontakta via LinkedIn.