Blogg

Jämförelse: Datalagring i molnet

Molnlagring av data är en återkommande huvudvärk för många företag. Vad som är tillåtet, vad som kostar, hur mycket det kostar, vilka datamängder som tillåts, och så vidare. Traditionellt så har det varit ganska enkelt med att det funnits en lokalt baserad filserver på kontorsnätverket som nyttjas av företagets anställda. Men i takt med att fler arbetsytor nyttjas bortom kontorssfären så måste också organisationsdata tillgängliggöras för de som behöver det.

I den här artikeln presenteras några av de främsta leverantörerna för datalagring i molnet för företag. Enligt vissa uppskattningar så tar aktörerna Microsoft, Amazon samt Google tillsammans upp runt 66 % av marknadsandelarna för molntjänster. Några av de många alternativ som de tre leverantörerna erbjuder för molnlagring presenteras, men först kommer en kortfattad jämförelse mellan leverantörerna.

Molnlagring i Azure, AWS eller GCS?

Att för företag hitta ett system för molnlagring är tyvärr inte lika lätt som för en privatperson ladda upp sina filer till OneDrive, Dropbox, Google Drive eller liknande. Organisationsdata är mycket mer komplex och kräver andra förutsättningar för behörigheter, användning och mer. Det handlar om att hålla data tillgängliga, skyddade och effektiva – på samma gång.

Generellt så kan molnlagring delas in i tre kategorier: objektlagring, fillagring och blocklagring. Ibland inkluderas även arkivlagring som en fjärde kategori. För att läsa beskrivningar om specifika produkter samt få länkar till officiella resurser från leverantörerna, se längre ner i artikeln i avsnitten för respektive leverantör.

Objektlagring i molnet

Objektlagring är nog det som oftast associeras med begreppet molnlagring. Det syftar till lösa objekt och filer; dokument, bilder, filmer och så vidare. Varje uppladdat objekt tilldelas en unik sträng metadata som identifierar objektet.

Objekten som lagras kan även kallas för ostrukturerad data, eftersom det består av enskilda objekt som inte är direkt beroende av andra data. Microsoft, Amazon samt Google har alla sina egna versioner av objektlagring i molnet. Microsoft erbjuder Azure Blob Storage, Amazon erbjuder Simple Storage Service (S3) och Google erbjuder Cloud Storage.

I Amazons och Googles lösningar lagras objekten i så kallade buckets, medan Microsoft sparar data i containers. I praktiken så är det samma sak med olika namn. Säkerhetsinställningarna kan anpassas för varje behållare som lagrar objekten, för att enkelt ange samma säkerhetsvillkor för flera objekt samtidigt.

De tre leverantörerna erbjuder i sina lösningar versionshantering och kryptering av data i vila. Alla tre har även alternativ för delning och säkerhet, inklusive alternativ för att tillgängliggöra objekt publikt eller att helt avgränsa åtkomsten.

Vad kostar objektlagring?

I Blob Storage, S3 samt Cloud Storage så finns prisklasser och alternativ för säkerhetskopiering och åtkomstfrekvens. Pris för molnlagring brukar kalkyleras utifrån lagringsmängden samt åtkomstfrekvensen. Microsoft, Amazon och Google använder varianter av klasserna ”hot” och ”cool” för att indikera åtkomstfrekvensen. I vissa fall används även klassen ”cold”, men det brukar då syfta på arkivlagring.

Tumregeln är att ju oftare som data nyttjas, desto mindre kostar åtkomsten men desto mer kostar lagringen. Det motsatta gäller också; ju mer sällan data nyttjas, desto mindre kostar lagringen men desto mer kostar åtkomsten. Med andra ord, lagring som är ”hot” kostar mer för lagringsutrymmet medan ”cool” kostar mer när det kommer till användningen.

Vad som då är det rätta och billigaste valet av molnlagring beror först och främst på vad som ska lagras. Microsoft, Amazon och Google erbjuder mer eller mindre motsvarande tjänster till mer eller mindre motsvarande pris. Handlar det om innehåll till en webbplats, en applikation eller ett samarbetsdokument så är de antagligen nyttjade ofta. Handlar det om rapporter eller filer som sällan används men med kort varsel behöver åtkomst så kan de istället lagras med andra villkor.

Microsoft, Amazon och Google erbjuder även tillval, så som anpassad regional lagring och säkerhetskopiering, för att kunder ska kunna bättre styra över sina data.

För att se priskalkylatorer och prislistor, se längre ner i artikeln under respektive produkt.

Arkivering av objekt

Arkivlagring är bra för dokument som exempelvis av juridiska skäl måste finnas kvar inom organisationen. Att arkivera filer innebär att de behöver lagras under lång tid och att det kan ta en stund innan de lagrade data finns att tillgå. Men det är ett bra sätt att lagra data i de fall som utredningar eller granskningar kräver att dokumenten ses över.

De tre molnlagringsleverantörerna Microsoft, Amazon och Google erbjuder arkivlagringslösningar. Microsoft erbjuder Archive Storage, Amazon har S3 Glacier och Google har Cloud Storage Archive. I alla tre av arkivlagringslösningarna är lagringskostnaden är mycket låg, men datan måste lagras en lång period och kostnaden är hög för att hämta eller nyttja informationen.

Arkivlösningarna erbjuder också livscykelshantering som gör att datan automatiskt kan tas bort när datan preskriberats. Det gör det lättare att försäkra efterlevnaden samt att inte manuellt behöva ha koll på preskriberingsperioder för olika filer.

Fillagring i molnet

Till skillnad från att lagra objekt så handlar fillagring om att lagra system av filer. Det kan jämföras med att lagra ett sjok filer i en hierarkisk kontext, med mappar och kategorier – precis som filmappsstrukturerna i Windows och Mac.

Fil(systems)lagring brukar göras som så kallat Network Attached Storage (NAS). Det innebär att det är en centraliserad filserver där flera användare kan se, hämta och lägga till filer. Ett av två protokoll brukar användas, antingen Server Message Block (SMB) eller Network File System (NFS).

SMB och NFS är två protokoll för filöverföring och filåtkomst, där SMB är standardprotokollet för Windows och NFS är standardprotokollet för Linux. Protokollen skiljer sig något, bland annat genom att NFS brukar användas för överföring av filer mellan servrar medan SMB snarare är riktat mot användare. SMB kan autentisera användare via Active Directory, där NFS i stället använder Linux-motsvarigheten.

Kortfattat så är NFS bättre anpassat för olika operativsystem och serverkommunikation och SMB är bra i Windows-kontext.

Microsoft, Amazon samt Google erbjuder produkter för fillagring. Microsoft kallar sin produkt Azure Files, Amazon har Elastic File System och Google har Filestore. Produkterna är mycket lika, med bara marginella skillnader i exempelvis pris, utlovad prestanda och volym.

Se priserna för Azure Files, Elastic File System och Filestore längre ner i artikeln.

Blocklagring i molnet

Blocklagring i molnet är en delad lagringsyta med hög volymkapacitet. Den här typen av molnlagring används bland annat av virtuella maskiner som behöver molnbaserade diskar och lagringsutrymmen. Det är en nätverksbegränsad lagringsyta som bland annat kan hysa databaser, stora volymer av specialfiler och konfigurations- eller operativsystemsfiler.

Blocklagring passar bra för både solid-state drives (SSD) och hard disk drives (HDD). SSD passar bra för information som behöver läsas snabbt – exempelvis konfigurationsfiler. HDD är bättre att se som hårddiskutrymme, där filer och applikationer kan lagras.

Den kanske vanligaste användningen för blocklagring är att montera till en virtuell maskin som kan nyttja filerna. Då kan hela den virtuella datorn finnas i blocklagringen, vilket gör åtkomsten till informationen och applikationerna mycket flexibel. Dessutom kan resurserna för att hantera applikationer finnas i blocklagringen – inte lokalt på datorn.

Leverantörerna Microsoft, Amazon och Google har produkter för blocklagring i molnet. Microsoft benämner sin produkt Azure Managed Disks, Amazon har Elastic Block Storage och Google erbjuder Persistent Disk. Alla leverantörerna erbjuder möjligheten att säkerhetskopiera blocklagringen och olika nivåer för input-/output-hastighet.

Längre ner i artikeln, under respektive leveratör, finns länkar till prisinformationen för produkterna.

Vilken molnlagring är billigast?

Det finns inget enkelt svar på vilken molnlagring som är billigast. För att kunna avgöra vilken lösning som är billigast så måste behoven och kontexten definieras.

Handlar det om objektlagring eller blocklagring, är det stora mängder och behöver dokumenten användas ofta? Finns det regionala begränsningar, hur många användare ska kunna nyttja datan, vilka säkerhetsåtgärder behövs? Hur många säkerhetskopior behövs och var ska de finnas, hur ofta ska nya kopior skapas? Dessa och många fler frågor behöver besvaras för att prisbilderna ska kunna jämföras. Varje molnlagringsleverantör har stora mängder produkter och tillval, vilket gör det i princip omöjligt att rekommendera en leverantör över en annan utan att beakta kontexten.

En jämförelse från 2020 menar att Google är billigast för objekt- och fillagring, medan Microsoft erbjuder den billigaste blocklagringen. Samma artikel uppger dock att det är komplicerat att jämföra priser för molnlagring och många faktorer som spelar in.

En nyare jämförelse, från 2022, konstaterar att Azure erbjuder lägst objektslagringskostnad per lagrad GB. Artikeln visar även på skillnader i kostnad och prestanda mellan virtuella maskiner. Det är rekommenderad läsning för de som söker en jämförelse riktad främst mot virtuella maskiner.

Molnlagring hos Microsoft

Microsoft är en av de mer etablerade it-spelarna, även inom molnlagring av data. Molnlagringen för företag som erbjuds av Microsoft fokuserar främst på Azure. Azure är samling av molntjänster som består av en stor mängd produkter och plattformar. Microsoft Azure hjälper till att utveckla applikationer, hysa dem i moln- eller hybridmiljöer, skala applikationerna upp eller ner, lagra och nyttja data från var som helst, och mycket mer.

Det är nog ingen överraskning att Azure även tillhandahåller kraftfulla möjligheter för att lagra data i molnet. De största tjänsterna är Azure Blob Storage, Azure Files, Azure Queues, Azure Tables och Azure Disks. De presenteras i tur och ordning här under, och efter det ett avsnitt om datalagring i Microsoft 365.

Azure Blob Storage

Azure Blob Storage är Azures vanligaste lagringslösning.

I Blob Storage kan allt från för stora mängder ostrukturerade data och media till loggar, kod och backup-versioner lagras. Blob Storage avses dock främst som molnlagring för ostrukturerade data, vilket syftar till alla de filer och dokument som brukar finnas på en hårddisk.

I Azure Blob Storage så lagras all data via ett så kallat Storage Account, som baseras på Azure-kontots namn. Data lagras sedan i så kallade Containers. Containers kan jämföras med mappar i ett filsystem eftersom de organiserar data som lagras. Varje konto kan ha oändligt många Containers, som i sin tur kan innehålla oändligt med data.

I Azure Blob Storage kan en block blob innehålla ungefär 190 tebibyte (TiB). Konverterat från tebibyte till terabyte (TB) så motsvarar 190 TiB ungefär 209 TB.

Som med det mesta i Azure så kostar Blob Storage baserat på den faktiska mängden som används. Priset på Microsoft Azure Blob Storage räknas per nyttjad gigabyte, med olika pris för olika standarder och datacenter. Räkna på vad tjänsten kostar i Microsoft Blob Storage-priskalkylatorn.

Om du redan är Azure-kund kan du även besöka en annan kalkylator som utgår från ditt befintliga utbud av Azure-tjänster, se priskalkylatorn här.

För att få reda på mer om Azure Blob Storage, besök Microsofts introduktionssida Blob Storage här.

Apache HBase i Azure HDInsight

En specialiserad lösning i Azure Blob Storage är att sätta upp en egen databas via HBase i HDInsight.

HBase är en NoSQL-databaslösning som nyttjar Azure Blob Storage. Det är en open-source-lösning som byggts på Apache Hadoop och baserats på Googles BigTable-lösning.

Läs mer om HBase i HDInsight här. Se den här guiden för att komma igång Apache HBase.

Azure Files

Azure Files är filservrar i molnet som kan nyttjas på flera olika sätt. Filservrar passar för applikationer eller för hierarkiskt beroende filsystem.

En stor fördel med Azure Files är att filhanteringen efter implementationen fungerar precis som tidigare. Samma mappsystem och utseende används som i det befintliga operativsystemet. Filservrar via Azure Files kan enkelt anropas och användas av många användare samtidigt, och fungerar på Windows, MacOS och Linux-klienter.

Azure Files är ett bra val när det gäller att flytta en on-premises-filserver eller ett nätverksansluten lagring till molnet. Med Azure Files kan applikationer lyftas till molnet, antingen helt och hållet eller delvis via hybridläge.

Några vanliga användningsområden för Azure Files är att ha konfigurationsfiler för lokalt installerade applikationer, att lagra loggar, felsöknings- och kraschrapporter och liknande dokument.

Ett tips är att i Azure Files lagra verktyg och skript som behövs vid användningen av virtuella maskiner. Då behöver den virtuella maskinen bara komma åt Azure Files-mappen i stället för att behöva konfigurera behörigheter till nätverk och andra lagringsytor.

För att komma igång, besök Microsofts introduktionssida för Azure Files.

Se prissättningen av Azure Files på den här sidan från Microsoft.

Azure Queue Storage

Azure Queue Storage är inte en lagringstjänst i den traditionella bemärkelsen. I stället är Azure Queues en tjänst som lagrar textmeddelanden genom att autentiserade http- och https-anrop sker till tjänsten.

Azure Queues är ett sätt att sätta upp asynkrona processer mellan oberoende system. Ett användningsexempel är ett system som köar åtgärder i form av meddelanden i Azure Queue, där ett annat system sedan använder kön för att utföra åtgärder, i den ordning som meddelandena köats. Fördelen med den typen av uppsättning är att systemen inte behöver verifieras direkt till varandra, de behöver inte ens känna till varandra – de behöver bara känna till Azure Queues.

Azure Queues kan användas som ett sätt att höja säkerheten i den egna organisationen genom att inte autentisera system som inte krävs. Dessutom säkrar och förenklar det om ett av systemen ska bytas. Då kan kön och det avsändande systemet vara oförändrat och det nya mottagande systemet kan färdigställas och ta emot meddelandena när det är redo. Att inte autentisera fler system än nödvändigt är också ett sätt att skydda organisationens system och data.

För att läsa mer om Microsoft Azure Queues, se introduktionssidan för Azure Queue Storage.

För att räkna på priset för Azure Queues, se priskalkylatorn för Azure Queues här.

Azure Tables och Azure Cosmos DB for Table

Azure Table Storage och Azure Cosmos DB for Table är två Azure-tjänster med överlappande funktioner och koncept. Microsoft rekommenderar numera Azure Cosmos DB for Table över Azure Table Storage. Det här stycket är alltså applicerbart på både Azure Table Storage och Azure Cosmos DB for Table.

Azure Table Storage är en typ av molnlagring som är anpassad specifikt för icke-relationellt strukturerade data. Icke-relationellt strukturerade data är information som exempelvis personuppgifter i ett formulär (förnamn:Notetur, efternamn:Nomen, osv.), informationen är strukturerad genom att tabeller och listor innehåller vissa data. Begreppet icke-relationellt syftar till att motsvarande information kan finnas i olika format och som olika dokumenttyper.

Det finns några fördelar med att lagra icke-relationellt strukturerade data i en molnlagringstyp som Azure Table Storage. Bland annat så går det snabbare att i Azure Tables att genomsöka stora mängder data jämfört med lagring som anpassas för ostrukturerade data, så som Azure Blob Storage. Det är också en bra lagringsplats för applikationskod, eftersom det är lättare att uppdatera och anpassa applikationskod i Azure Table Storage jämfört med Blob Storage.

För att läsa mer om Azure Cosmos DB for Table, se introduktionssidan från Microsoft här.

Se Microsofts introduktion till Azure Table Storage på den här sidan.

För att räkna på kostnaden, se prissättningssidan för Azure Table Storage här.

Se även sidan för prissättningen av Azure Cosmos DB här.

Azure Managed Disks

Azure Managed Disks är lagringstjänsten som anpassats för att skapa diskar för virtuella maskiner samt för att lagra hårddiskar i molnet. Det går både skapa solid-state drives (SSD) och hard disk drives (HDD) i Azure Disks.

Upp till 50 000 virtuella maskiner per region kan driftsättas per prenumeration. I Azure Managed Disks skapas tre reservkopior av varje virtuell disk, vilket Microsoft menar så gott som garanterar beständigheten av de data som finns på diskarna.

Kom igång genom att besöka Microsofts introduktionssida för Azure Disks.

För att kalkylera kostnaden, se sidan för prissättningen av Azure Managed Disks.

Molnlagring i Microsoft 365

De flesta Microsoft-licenser innefattar fillagring i molnet via SharePoint Online och OneDrive. Se vår licensöverblick här för att jämföra de olika licenserna.

De flesta SharePoint Online-företagslicenserna inkluderar 1 TB plus 10 GB per licens i lagring. Varje Site (före detta Site Collection) i SharePoint Online kan lagra upp till 25 TB, men administratörer kan begränsa den maximala mängden uppladdade data för att passa organisationens och sitens syfte.

Molnlagring i Microsofts OneDrive ingår i alla Microsoft-licenser. Minst 1 TB fillagring ingår för varje licensierat konto, där funktionaliteten och integrationerna som ingår varierar beroende på Microsoft-licensen.

För att se din organisations tillgängliga lagringsutrymme hos Microsoft, se den här sidan.

För att lägga till ytterligare lagringsutrymme i din Microsoft 365-prenumeration, besök den här sidan.

Molnlagring hos Amazon Web Services

En stor konkurrent till Microsoft är Amazon. Amazon har det välkända webbtjänstpaketet Amazon Web Services (AWS). I AWS finns det i huvudsak tre olika alternativ för molnlagring: Simple Storage Service, Elastic File System samt Elastic Block Storage.

Amazon Simple Storage Service (Amazon S3)

Amazon S3 är den helt klart vanligaste molnlagringstjänsten från Amazon för ostrukturerade data.

Eftersom S3 är anpassad för ostrukturerade data så är tjänsten jämförbar med Azure Blob Storage. I S3 bör exempelvis dokument, mediafiler och mer lagras. Dessa data kan nås från var som helst – och med rätt inställningar räcker det med rätt url för att nå en fil.

För att se kostnaden för Amazon Simple Storage Service, besök Amazons sida för Amazon S3-prissättning.

Amazon Elastic File System (Amazon EFS)

Amazon EFS är en tjänst för innehållshantering och -lagring.

EFS är avsedd för att fungera som en skalbar lagringslösning som kan nyttjas av flera instanser på samma gång från olika håll. Det fungerar därför som ett komplement till en organisations innehållshanteringssystem (CMS) eller till den interna lagringen om den behöver nyttjas av flera servrar samtidigt.

I Amazon EFS så står bokstaven E för ”elastic”, vilket syftar till att tjänsten automatiskt ökar eller sänker lagringsutrymmet och prestandan, utifrån hur tjänsten används. Amazon EFS är närmast jämförbar med Azure Files hos Microsoft och Filestore hos Google.

Räkna på kostnaden på Amazon EFS med hjälp av Amazons priskalkylator för EFS.

Amazon Elastic Block Storage (Amazon EBS)

Amazon EBS är en molnlagringstjänst för hårddiskar, vilka lagras som block.

Blocken i EBS parkopplas med en enda instans av Amazon Web Services Elastic Cloud Computing (EC2). Amazon EBS kan inte anslutas till från internet utan enbart från den parkopplade EC2-instansen, i kontrast till att publika filer kan delas med en url från Amazon S3. Det är på både gott och ont, men från ett säkerhetsperspektiv är det nästan uteslutande en bra sak. Amazon EBS-block passar som utvecklings- och testmiljöer.

Eftersom blocken i Amazon EBS ofta är hårddiskar så bör tjänsten jämföras Azure Disks från Microsoft och Persistent Disk från Google.

För att se kostnaden av EBS, se Amazons EBS-priskalkylator.

Molnlagring hos Google

Google är en välkänt alternativ för molnbaserade arbetsytor och molnlagring, och många bolag har valt Google Workspace som bas för sina verksamheter. Molnlagringstjänsten som Google tillhandahåller till företag heter Google Cloud Storage.

Google Cloud Storage (GCS)

Lagring för organisationer i Googles molnplattform görs i Google Cloud Storage. GCS har 4 olika datalagringsklasser, där funktionerna ser något annorlunda ut beroende på vad som lagras och hur ofta det nyttjas. Lagringsklasserna i GCS är Standard, Nearline, Coldline och Archive.

Förutom lagringsklasserna så går det även nyttja strikt regional lagring för att ha kontroll över var data lagras. Det finns även multiregional molnlagring som duplicerar data mellan flera regionala datacenter för att samma information ska finnas tillgänglig i flera regioner.

För att se vad de olika klasserna av GCS kostar, besök Googles sida för GCS-prissättning. Google har också en priskalkylator för GCS, se den här.

GCS Standard

GCS Standard är standardlösningen för fillagring. Det främsta användningsområdet för GCS Standard är att lagra filer som hämtas och används ofta. GCS Standard är att jämföra med Azure Blob Storage och AWS S3, och passar alltså för ostrukturerade data.

Det går att skapa så kallade buckets som kan anpassas utifrån vad som ska lagras. Det gör att GCS Standard fungerar även om det inte handlar om att lagra ostrukturerad data.

Priset för GCS Standard är relativt sett högre för lagringen men lägre för att nyttja och hämta data.

Ett legacy-alternativ till GCS Standard är lagringsklassen Durable Reduced Availability (DRA). DRA är identisk med Standard, förutom att DRA har högre pris och något lägre tillgänglighet. GCS Standard rekommenderas därför, även av Google, över DRA.

GCS Nearline

GCS Nearline är anpassad för data som används på mindre frekvent men regelbunden basis. I Nearline måste det gå minst 30 dagar mellan nyttjandet av de data som lagras. Lagringskostnaden är lägre än Standard, men det kostar mer att hämta den lagrade informationen jämfört med Coldline och Archive.

GCS Coldline

GCS Coldline är som Nearline, fast med 90 dagar i stället för 30. Alltså bör endast data som endast nyttjas varje kvartal lagras i Coldline. Lagringskostnaden är ännu lägre än Nearline, men hämtningskostnaden är högre.

GCS Archive

GCS Archive är, som namnet antyder, en arkivlösning. I GCS Archive ska data lagras i minst ett år, och högst nyttjas en gång per år. Lagringskostnaden är den lägsta, men kostnaden för att nyttja datan är den högsta av GCS-alternativen. Här kan bland annat säkerhetskopior, katastrofåterställningar och arkiverade data lagras.

Google Filestore

Google Filestore är Googles molnlagring för filsystem. Det är en plats att lagra applikationer och filservrar i molnet för snabb och flexibel åtkomst.

Google Filestore kan lagra upp till 100 TB med en överföringshastighet på 25 GB per sekund och 920 000 input/output-kommandon per sekund.

Läs mer om Google Filestore på den officiella sidan. Se prissättningen här.

Google Persistent Disk

Persistent Disk från Google är en blocklösning som är avsedd för virtuella maskininstanser.

Beroende på hur stor och krävande disken är så skalar Persistent disk automatiskt upp eller ner den virtuella CPU-kapaciteten. Persistent Disk stöder både HDD och SDD med en lagringsmängd upp till 64 TB. I Persistent Disk kan kryptering ske med kunddefinierade nycklar, vilket gör att informationen inte finns åtkomligt för Google om inte nyckeln skickas.

Läs mer om Google Persistent Disk på den officiella sidan. Här kan du se prissättningen för Google Persistent Disk.

Google Drive

För privatpersoner och enskilda användare finns Google Drive.

I Google Drive kan dokument och filer laddas upp, samt lagras och sparas från Googles dokumenthanterare – bland annat Google Sheets och Google Docs. Innehållet i användarens Gmail lagras även i Google Drive.

Google Drive inkluderar som standard 15 GB lagring.

Läs mer om Google Drive.

Slutsats

Molnlagring är ett bra sätt att öka flexibiliteten, åtkomsten och styrningen, för att nämna några fördelar. Både små och stora leverantörer erbjuder en rad olika nischade eller breda lagringsalternativ.

I den här artikeln har Microsoft, Amazon och Googles utbud presenterats och till viss del jämförts. It-giganterna erbjuder någorlunda motsvarande produkter till någorlunda motsvarande pris, och det är svårt att konstatera en som absolut bättre än övriga.

Några delar att beakta innan valet av leverantör för molnlagringen:

  • Vad gäller molnlagringen? Är det allt inom organisationen eller är tanken att främja samarbete genom, till exempel, objektslagring? Eller handlar det om att fasa ut en äldre server för en ny hybrid- eller molnlösning?
  • Vilken plattform används i dagsläget? Det kan vara lättare att argumentera för längre bindningstider i samma miljö, eftersom det lär vara bättre skyddat mot produktförändringar. Dessutom kan det ge ett bättre förhandlingsläge att avtala fler tjänster från samma leverantör.

EdgeGuide är partner till Microsoft. Azure används i dag av över 80 % av företag, vilket bör betraktas som en trygghetsstämpel för Microsoft. EdgeGuide har stenkoll på Microsofts utbud och möjligheterna som finns med att sätta upp lagring i molnet eller att flytta från någon annan leverantör till Microsoft. Kontakta oss om du vill diskutera optimeringen av er molnlagring.

Magnus Roos

Magnus ansvarar för marknadsföringen och innehållet på EdgeGuide. Har du frågor eller kommentarer om något du läst? Skicka gärna ett mejl eller kontakta via LinkedIn.